Teknikens underbara värld

Yngstingen satte sig upp i sängen 8:30. Jag hade tydligen slumrat till efter att min man ställt sig för en ny arbetsdag. Jag vill ha lugn och ro under morgonstunderna, men det blidde inget idag. Med högt tempo och svetten som rann nedför ryggen åt vi frukost och plockade ihop det sista av vårt kappsäcksliv. Fastighetsförmedlaren skulle hämta oss och köra oss till vårt nya hus. Svetten forserade vid laget vi satte oss i hennes VW. Hela natten stod himmelen öppen och lämnade efter sig den varma fukten som tog emot oss denna onsdagmorgon. Solen sken från blå himmel och temperaturen visa +30'.
Ett rappat beigefärgat hus med inslag av melerade kaffebruna tegel mötte oss. En terakottaröd trappuppgång med svartsmidade räcken och gröna svajande exotiska växter. Vi fick minsann ett varmt välkomnande när vi låste upp ytterdörren och klev in. En bastukänsla utan dess like. Först på sen eftermiddag skulle luftkonditioneringsinstallerarna anlända.
Nu har vi återkommit till tekniken för 2009. Vid ytterdörren finns en kamera som videoregistrerad besökarna när vi inte är hemma. Om någon "skummis" ringer på dörren har jag möjlighet att via porttelefonen ta ett fotografi av personen för att dokumentera det till polisen.
Öppet hus var dagens agenda, inte för allmänheten men för servicemännen som levererade kyl/frys och tvättorn. Diskmaskinen rymmer en måltids diskar. En leverantör plockade in tv, micro, riskokare, strykjärn och en eftertraktad dammsugare samt en tre liters vattenkokare. Jag vet inte om dammsugaren är lika liten som vattenkokaren eller vattenkokaren lika stor som dammsugaren. Redan kl 15 anlände fyra stycken muskulösa installerare för att ge oss svalare luft. Min "rosa vän" skulle ha svimmat av beundran när arbetarna höll på i snabbt tempo. Jag fick dokumentera händelsen med kameran och titta på när svetten droppade från deras kroppar.
Vårt hus i Finland som är relativt nytt, 7 år, ligger långt efter med tekniken. Nu finns knappar och apparater överallt. På japanska hiraganatecken förstås. Om rätt knapp trycks in fylls badkaret automatiskt enligt önskad temperatur. Flickorna har möjlighet att trycka på den gula knappen och prata i högtalare till oss i köket. En tredje knapp för önskad vattennivå. Blir vattnet kyligt vintertid så trycks uppvärmingsknappen in istället för att tappa i varmare vatten.
Wc-stolen gjorde oss konfunderade. Var spolar man? En knapp som värmer upp toaringen en annan för att tvätta rumpan och en tredje som siktar vattenstrålarna på underlivet. Oj, vilket bajsprat flickorna ska komma igång med!
Eftersom huset är byggt i två våningar finns en apparat för att kunna kommunicera mellan våningarna. Taklamporna har fjärrkontroller liksom luftkonditioneringsapparaterna. Under kappsäckslivet har vi blivit bekväma med att använda gasspis, nu får vi trycka till på en elspis. Knappar för frityrvärme, önskad grilleffekt i ugnen (som rymmer två batonger) samt temperatur enligt fiskstorlek. Vid dessa tillfällen önskar jag att min man kunde vara närvarande och memorera allt som fastighetsförmedlaren förklarar med skral engelska. Det lär bli lite tryckande hit och dit innan allt fungerar.
Vi återvände för en sista natt till lägenheten eftersom IKEA-möblerna anländer först i morgon liksom flyttsakerna från Finland. Först då öppnas skumpaflaskan!