söndag 12 juli 2009
Yoginihjärtat slog volter
Solgassande söndag. Temperaturen visade 32 grader och solen sken från bar himmel.
När jag klev ur duschen stod min man och stekte mina favorit kokos-bananplättar. Den härliga aromen fick mig att börja svälja snålvatten. I solskenet på balkongen kunde vi inmundiga godheterna med blåbärssylt. Mumsfilibabba vad gott!
Ensam tog jag en två timmars promenerad innan lunch. Med vattenflaska och handduk hanteras solens värme på bästa möjliga sätt. Jag inspekterade de vackra husen längs vägen och fann ett sött café. Dit kommer jag att ta min mamma på söndagskaffe i höst. Om bakverken är lika tjusiga som huset, springbrunnen och inredningen blir besöket perfekt. Med kassen full av råvaror från en förmånlig supermarket välkomnades jag hem av Äldstingen ute på trappan. Hon berättade stolt att hon klarat av att hänga sina 17 sommarklänningar i klädskåpet. Dagsverket var fullbordat.
Döttarna valde att stanna hemma och leka med sin pappa medan jag styrde iväg till yogastudion. Detta yogaställe som jag varit i kontakt med sedan månader tillbakas. Äntligen stod jag där och mitt yoginihjärta slog volter. Ägaren, som svarat på alla mina frågor, befann sig på retreat i Grekland. I stället hade jag träff med hans manager. Hon är huvudet kortare än mig och spred en ofantlig aura runt sig från en graciös kropp. Wow, vilket energiknippe. Helt komiskt kom jag att tänka på vår muskulösa franska bulldog. Denna yogaskola är skapad för utlänningar och undervisningen framförs främst av utländska lärare. Allt från Irak och Österrike till Australien och USA. Jag kan knappt vänta på att få fördjupade kunskaper om yogans alla delar. Först i oktober drar utbildningen igång, men fram tills dess ska jag uforska olika yogastilar. Det finns minsann ett yogautbud av yogastudion att välja och vraka mellan. Yogastilar jag inte ens hört talas om. Det kommer att bli en lärorik yogaresa.
På hemmaplan var en svettig tennismatch på gång. Äldstingen hade segrat i det första setet över sin pappa. VII-spelet tar fram många goda färdigheter hos de små samt förvandlar pappor till småpojkar. Äldstingens jämnåriga byskompis har introducerat Nintendospelet samt undervisat hur frontfigurerna konstrueras. Snart finns alla nära och kära med på spelplanerna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej
SvaraRaderaVad härligt det låter. Spännande med yogastudier, ska du gå en lärarutbildning?
Banankokosplättar, wow! Snälla, kan man få receptet?
Anna
Vad roligt att du äntligen fått stifta bekantskap med yogastudion! Förstår att ditt yoginihjärta slår volter :)
SvaraRaderaLäser här hos dej varje dag, men just nu är jag väldigt lat med att kommentera - semester, du vet! Men du/ni finns i hjärtat och tankarna!
Annayoga: Jag ska gå Yoga Allience 1 för att bli certifierad yogainstruktör för att sen bygga på med kurs 2 och 3. Ingen förmånlig utbildning, men hjärtat slår för yoga och den vägen vill jag följa. Kosta vad det kosta vill.
SvaraRaderaKokos-bananplättar finns eventuellt på nätet, men jag har konstruerat följande taktik:
I burk kokosmjölk 400 ml
2 mosade bananer
3 ägg
CIRKA 1 dl glutenmjöl, tills smeten hålls ihop. Plättarna blir tjocka och fragila och jag vänder dem genom att kasta upp dem i luften och hoppeligen fånga in dem i stekpannan. Lycka till!
Nina: Tack för att du finns där borta och håller ett öga på mig/oss. Lycka till med sommaryogan och se till att slappa ordentligt under semestern.
Jo, Wii (speciellt Wii Fit - har ni det spelet?) är bra för balans koordination för de små.
SvaraRaderaDå alla släkt och vänner är skapade börjades det här hos byskompisen med monster/fula gubbar att skratta åt. Vi har fullt av dem med stora skägg och glasögon på spelplanerna...
Imorgon "barnens dag" i skolparken här hos oss. Där brukar vi råkas - men inte detta år. Sköt om er.