Otroliga onsdag.I gårdagens samtal berättade min Ekovän att de i de finska nyhterna lovat snö till Japan. Vädergudarna hade rätt. I dag har vi fått sjunga:
Nej, se det snöar,
nej, se det snöar
Det var väl roligt, hurra!
Nu blir det vinter,
nu blir det vinter
Som vi har önskat, hurra!
Där tog sången slut. Just som de vackra vita flingorna dalat ner på marken kunde jag se hur de snabbt smälte bort. En (1) snöflinga hann jag fånga på bild. (De snöflingor som jag försökte zooma lämnade bara en våt fläck efter sig).
Det vita, rena snökristallerna ger hopp. De tillför ljus i vardagen. Fjäderlätta vita fjun som sakta, men säkert tar sig fram. Det som vi människor behöver är positiv energi. Allt för lätt händer det sig att vi står och bara ser ett grått åskmoln ovanför huvudet.
Medan jag idag skrev vidare på mina yogastudier landade blicken på följande citat:
It is sometimes not easy to find happiness in ourselves,
but it is not possible to find it elsewhere.
-Agnes Repplier
För en tid sedan läste jag Judith Orloffs bok, Positiv energi. Hon har utarbetat tio metoder för att ta dig igenom positiv-energi programmet. Något som jag bär med mig från hennes bok är en så kallad kroppsscanning. När jag sitter i tåget omgiven av en massa olika människor. Då händer det. Jag scannar. Alla människor utsänder energi; positiv eller negativ. Ett mått på den kärlek de har levt sina liv, de inre arbete de har utfört, deras sätt att läka vrede och hat. Energimässigt dröjer sådant kvar och hindrar glädjen från att skina igenom.
De människor som utstrålar positiv energi faller mina ögon naturligtvis längst på, utan att stirra.
Jag känner mig intuitivt trygg och avslappnad.
Jag mår bättre i deras närhet eftersom min energi och optimism växer.
"Positivarna" utstrålar en inbjudande känsla av värme och medkänsla. En fridfull glöd.
När jag analyserat klart. Då stänger jag ögonen. Sen händer det märkliga. "Positivarna" lämnar en ljus aura runt sig, något som jag aldrig "ser" runt de negativt laddade människorna.
Vi kan inte förstås gå omkring och blunda, för de negativladdade finns ständigt runt oss och slukar vår energi OM vi inte klarar av att hantera dem. Det finns en uppsjö av sätt att gå till väga. Något som fungerar som första hjälp när åskmolnen dyker upp är en sång som alla kan.
Beatles. Deras låt Let it be beskriver det så bra. Vi ska inte stanna och oroa oss. Låt det vara och fortsätt nynna sången för att skingra molnen och plocka fram solstrålarna igen.
Hm, det var en intressant tanke! Jag kan se auror om jag ställer in mig på det! Men jag har aldrig märkt att en del är utan...Måste kolla det!
SvaraRaderaLet it be, precis vad jag har funderat på en del på sistone, låt det vara. Eller allt är precis som det ska vara som min yogalärare brukar säga..
SvaraRaderaDethär får mej att tänka på vilka otroliga gåvor vi alla besitter. Bara vi vågar använda dem! Jag kan inte se auror (men detdär stämmer ju inte egentligen, jag har bara inte lärt mej använda min gåva!!), men jag kan känna energier. Tydligt. Jag scannar och läser av så snabbt ibland att jag inte ens hinner med själv. Oftast stämmer min intuition, ibland får jag revidera den, men då oftast av en väldigt naturlig orsak. Inte mycket som längre förvånar mej, jag bara tar emot och är tacksam för att det finns mer i människan än bara ett hölje.
SvaraRaderaJa, skenet kan bedra.
SvaraRaderaNär jag får en nya elever ger intuitionen mig genast ett svar, elevernas kroppsspråk ett annat och väl de öppnar munnen får jag ett tredje svar.
Det är sååå intressant att placera ut klassens sju dvärgar (Toker, Blyger, Glader, Butter, Kloker, Trötter och Prosit)...i mitt stilla sinne.
har följt med din yoga-blogg en tid eftersom jag också intresserar mig att se människan. Det finns många tänkvärda tankar på din blogg. Måste bara fråga om detdär med "let it be" Jag tänker nämligen att man inte behöver ignorera att se smärta och svårigheter hos andra utan att man genom att möta dessa människor kan få och förhoppningsvis också ge något tillbaka. Vår "hantering" av dessa människor behöver inte vara att sluta ögonen.
SvaraRaderaBästa anonym:
SvaraRaderaJag ber om ursäkt om jag formulerat mig otydligt.
Låt mig förklara igen.
Jag blundar INTE för att unvika att se/bemöta människor som avger negativ energi.
Vi får lärdomar av alla omkring oss.
Jag analyserar ALLA människor för att s-e-d-a-n blunda och se vad mitt inre "ser".
Alltså jag blundar och analyserar vidare. FÖr att sedan öppna ögonen igen.
Då har de "positiva" en aura runt sig, vilket inte syns lika tydligt omkring de negativa.
Tack för ditt svar. Jag formulerade mig inte heller så väl. Det var närmast detdär med att "let it be" som jag funderade över, dvs som du uttrycker det "hanterar" de negativa. Jag kan oftast inte låta dom människorna bara vara, speciellt om nån man älskar utstrålar att de är ledsna. Vi måste väl våga vara ledsna också utan att bli stämplade som negativ och "let it be". Genom att våga ta tag i smärtan tror jag vi utvecklas. För att växa behövs det ibland lite växtvärk. God fotsättning på ditt intressanta liv!! /camilla
SvaraRadera