Untenmenkyo

Tryckande torsdag. Vår sedvanliga morgonpromenad till monorailen utfördes i tryckande värme. Jag staplade fram med spagettiben efter gårdagens värmekollaps. Med två spralliga döttrar hålls jag igång oberoende av hälsobekymmer.
I denna stad tar det god tid att förflytta sig. Vare det du går, cyklar, åker tåg eller buss. Denna vecka har jag kunnat utföra ett byråkratiskt uppdrag per dag under tiden döttrarna är på språkbad. Idag blev det 15 minuter över för mig att hinna torka svetten och filosofera. Tidsslukarna är de eviga tågresorna. Idag åkte jag från den ena slutstationen med tåg, mellanbyte till andra tåglinjens ändpunkt för att sen byta tåglinje för en station. Väl framme väntade bara busstransporten som skulle ta mig fram till körkortskontoret. Efter möda och besvär har jag äntligen ett japansk körkort i handen, untenmenkyo. På handeln lyckades jag få tillstånd att köra motorcykel. Nu är det en tidsfråga innan jag strövar omkring i läderkläder och är medlem i Japans bandidogäng. Nej, äntligen har vi möjlighet att skaffa en bil för att underlätta familjevardagen. Tröstande är det i varje fall att Osaka endast landar på 15:e plats i världens mest trafikstockade städer.
Min man cyklade häromdagen uppför en backe med mjölksyran som hastighetsmästare för att bli omkörd av en tonårstös. Hon susade helt rofyllt förbi min svettige man. Hans självförtroende svackade tills att han upptäckte att tonåringen hade en motor på cykeln. Inte konstigt att svetten lyste med sin frånvaro från hennes panna.
Förundrat har jag tittat på de kvinnor som bär sitt hår i en tofs. Jag har hittills tänkt att det är trendigt i denna stad att håret ska vara draget i en tofs på vänster sida. Alltså inte mittbak som är det normalaste i våra hemtrakter. Tofsens sidoplacering har även en annan funktion än trendigheten. Svetten har en benägenhet att samlas i nackskarven. Om nacken hålls bar störs inte frisyren i samma utsträckning. Undras vad mina pippiflätor väcker för uppståndelse under färden till och från yogapassen?!
Utseende är något som kvinnorna liksom männen satsar mycket på i denna stad. På tåget sitter damerna och speglar sig, fixar sminket och kollar frisyren. Männen speglar inte sig på tåget, men är välklädda och visar sina bästa sidor. Ingen japan vill "tappa sitt ansikte", det vore skamligt.
Visst är det vänligt att få höra en japan kommentera: du är bra på att äta med pinnar. Innerst inne betyder det att japanen bekräftar att han inte kan använda kniv och gaffel.
Klicka här för att ännu en gång upplysas av japanernas konstnärliga talanger.

Ikväll går mina tankar till min rosa vän och hennes älskling. De har lyckats komma över biljetter till Madonnakonserten i Helsingfors. Väntar med spänning på att få höra deras kommentarer. Ha en fantastisk musikupplevelse med popdrottningen!