Sankta Lucia söndag.Idag har vi haft två oskiljbara lucior. Från arla morgonstund till sena kväll har de lekt. Lek på lek. När vi har bett dem komma och äta har svaret varit: Vi har inte lekt klart ännu.
I de fyra hushållen intill oss råder flickmajoritet. I hus A bor tre flickor, hus B två flickor, hus C två flickor och en pojke och hus D två flickor. Barnen är alla i samma ålder som våra döttrar. Trots utbudet av lekkamreter väljer döttrarna att spendera tiden tillsammans.
En stillsam dag i städandets och bakandet tecken. Skönt med en dag när inget inbokat program formar dagen. Mellan varven har vi pratat via Skype. Glädjande att få se nära och kära öga mot öga i cybervärlden. Vår livslina till hemlandet. Jag har inte haft möjlighet att nå en del under den senaste månadens studiehelger. Vintertidsskillnaden på sju timmar har en stor betydelse när samtalen till Norden kan äga rum. Vi har fått se den finländska snötäckta marken, en vandrande rottinghylla, nygräddade julstjärnor, stiligt tatuerade kroppar och höra resumé från tidigaste tidiga luciatåg.
Ett halvt år har snart gått sedan våra vägar till nära och kära skiljdes åt, fysiskt. Genom att titta på barnen blir tidsepoken mera klar. Under 6 månader hinner barnen utvecklas oerhört. Inte bara kroppsligt utan muntligt samt den motoriska utvecklingen. För våra egna döttrars utveckling är vi blinda, men genom att studera "andras" barn syns skillnaden märkbart.
I detta land förväntas det att man svarar i telefon inom tre signaler. Inte för tidigt och inte för sent. Den tredje signalen är lämplig. Japanerna som läser/ översätter min blogg får korrigera om vår telefonskolning är felaktig. Vi svarar hur som haver när vi hinner och framförallt hör telefonsignalerna.
Döttrarna har haft konstterapi idag. De tänkte tillbakas på vem som bor i Finland. Äldstingen ritade sin själsvän (översta bilden). Ett halvt jordklot skiljer inte dem åt.Yngstingen har ritat farmor och farfar (bilden intill). Trygga famnar att kliva upp i. Farfars skäggstubb tenderar att ha fastnat i minnet.
Idag har vi inget Luciafölje att beundra. Istället får vi lyfta blicken mot himlen. Stjärnorna leder oss var vi än befinner.
Stjärnor som leda oss,
vägen att finna,
bli dina klara bloss,
fagra prästinna.
Vad fina teckningar!
SvaraRaderaSankta Lucia ja.... Vi skulle ju såå stor på luciakröning till Bragegården kl. 12 igår! Kvart före kurvade vi in på parkeringen och undrade att nog är här tomt... Förklaringen uppdagades efter en snabbtitt på nätet från T:s gsm. Kröningen hade ägt rum på lördag %-/ Och svärmor som hade klätt upp sig i päls och allt!! =D Det blev kaffe och jultårta hos mummi och jaffa istället!
Den vandrande rottinghyllan fick mig att dra på smilbanden! =D Det var jätteroligt att pratas vid!!! Synen av dig Sue får mig ALLTID på bra humör och dina sötnosar (som jag visst inte ser skillnad på nå mera, så lika varandra har de blivit, i allafall sett via Skype).
Kraaam!