Kinga shinnen

Otoshidama onsdag.

Juldekorationerna som japanerna pyntat sina trädgårdar med försvann kvickt efter julen. Förberedelserna inför nyårsfirandet inleds med storstädning efter den 24. december.

Mochibana är en av nyårsdekorationerna. Kvistar pryds med segt ris, mochi, i färgerna vit och rosa. Symboliken bakom detta är att stimulera vårens blomning av plommon, aprikos och körsbär.

Medan vi västerlänningar sänder julkort föredrar japanerna nyårshälsningar, nengajyo. Kortet skall vara framme hos mottagaren den 1. januari. När japanerna vaknar på nyårsdagen är postlådan fylld med lyckohälsningar såsom
Kinga shinnen (Gott nytt år)
Akemashite o-medetō-gozaimasu
(Lycka till dig när nyåret gryr).

När vi västerlänningar ger varandra julgåvor får de japanska barnen istället nyårspengar, otoshidama. Pengarna överräcks i ett vackert kuvert. Summan varierar, men syskon får alltid lika mycket.
Vid ytterdörren placerar japanerna kadomatsu. En dekoration av tall, plommon och bambu, vilka symboliserar "Den kyliga säsongens tre vänner". Tallen är evigt grön och symboliserar varaktighet. Bambu kan böjas utan att spricka, en symbol för återhämtning. Bambuskotten har varierande längd och representerar himlen, mänskligheten och jorden. Dekorationen är upphängd i 14 dagar.

Hatsuhinode, årets första soluppgång, hör även till nyårsfirandet. Japanerna kör längs med kusten eller bestiger ett berg för att se soluppgången inför det nalkande året.

Månne grannen tar sin dekorerade bil för en körtur under nyårsnatten?