tisdag 22 juni 2010

365 dagar i Japan

Teori tisdag.

Döttrarna har som bäst slutspurt. Yngstingen har några återstående dagar kvar innan hon lämnar småbarnsklassen för 3-åringar och till hösten stiger in i förskolans värld. Äldstingen däremot avslutar sin förskoletid och blir skolflicka i höst. Våra starka tigerungar har vuxit fysiskt som psykiskt under detta skolår.

Numera är Äldstingen 121 cm. Det innebär att hon påbörjar åk 1 flera cm längre än vad hennes mamma var i samma ålder. Medan jag fick tituleras som klassens kortaste kommer Äldstingen att hålla sig bland de längsta i sin klass. Kort i Finland-lång i Japan.

Yngstingen avslutar skoldagen med att läsa dagens ord innan hon kliver ut ur klassrummet. En pedagogiskt ypperlig idé som jag borde anamma för att få större motivation/bredare kunskap i mina japanska språkstudier. Utantill-ordpluggning fungerar inte längre med mitt hjärnkontor. Jag föredrar yogans regel
-99% praktik och 1% teori.

Under minder än ett år har bägge döttrarna en muntlig kunskap i engelska som motsvarar de högpresterande lågstadieelevernas kunskaper efter tre års engelskundervisning. Yogans regel fungerar! För fram det muntliga och sopa grammatiken under mattan tills modersmålets baskunskap är befäst.

Till min Älskade, min tigerhane, vill jag ge en extra stor eloge. Många år har vi vandrat hand i hand. Detta år i Japan mer sällan pga av tidsbrist (och eftersom det inte hör till god sed härborta att varken kramas eller pussas offentligt).

Att se din utveckling, entusiasm och målmedvetenhet. Utan semster de senaste två åren kliver du upp i arla morgonstund och gör det som du älskar och tror på. Din arbetspassion har blomstrat ytterligare tack vare en utlandskommendering. Nu bär det frukt i stora skalor!

Dessutom har vi nästan dagligen tid att träffas, om än för en kort stund, för en kram.

Tack för detta Japanäventyr du gett vår familj möjlighet att få uppleva!

6 kommentarer:

  1. Härligt!
    Är så himla glad för kärleken i er familj och för den styrka ni har inombords, alla fyra!
    Vi ses snart, visst?! :)
    Kram!!

    SvaraRadera
  2. Grattis! Eller vad man säger :) Härligt att få dina rapporter om allt i vardagen från andra sidan jorden. Det har också gjort mig väldigt intresserad och sugen på att resa till Japan. Kram

    SvaraRadera
  3. Inte i min vildaste fantasi har jag kunnat föreställa mig att ett år kan gå så fort! Visst har jag sett våra barn växa upp och ibland försökt stanna ekorrhjulet för att hinna med - och det är ju då man ser hur utvecklingen gått framåt. Barnet som man "bara för en stund sen" hejade på när det försökte svänga sig från rygg till mage, ska snart börja i femman...

    Jag vill gratta och samtidigt tacka för det gångna året och att även vi nästan dagligen fått ta del av ert Japanäventyr!

    Stor KRAM! Vi ses snart!

    Lena & co

    SvaraRadera
  4. På vilken nivå är prinsessornas kunskaper i japanska?

    SvaraRadera
  5. Delad glädje är dubbel glädje!

    Den äldre prinsessa har 30 minuter japanska varje skoldag och kan prata/förstår på en helt annan nivå än den yngre prinsessan som inleder sina japanska studier i september.

    Snart får deras språköron stimulanser i den finlandssvenska hembygden...med små inpulser av majoritetspråket. Till höst blir det andra bullar...

    SvaraRadera
  6. Tänk att ett helt år har gått sen ni var här i Pedesi :-)
    Snart får våra barn tala "live" med varandra på svenska, finska , engelska och japanska.
    Kram.

    SvaraRadera