Helgen har vi spenderat vid min mammas smultronställe. En äkta röd mormorsstuga med vita knutar. Tomten omfamnas av en vacker gärdesgård tills sjön välkomnar med vida armar. Hönor som kacklar och tuppen som galar samt änder som simmar med sina ungar är en kort beskrivning av täppan.
Vad vore ett sommarställe utan en äkta vedeldad bastu med hög luftfuktighet. Tillsammans med yngstingen såg vi ut som kokta kräftor när vi traskade ut på bryggan för att svalka oss. Äldstingen drog fram med sina kusiner som virvelvindar på gräsmattan.
Under lördagen satt jag och förkovra mig i Petri Räisänens bok, Nadi sodhana, ashtangayogans andra serie. En utförligt dokumenterad bok. Fotografier av en stilig Petri som instruera asanas steg för steg. Varje cell i kroppen blev inspirerad.
Den finländska sommaren är mäktig. Underbart att få lyssna till ljudet av vågorna, höra på fåglarnas sånglekar och känna doften av syren...samt smälla till blodstinna myggor. Äldstingen kläckte ur sig: Vi måste komma in nu för myggorna äter upp våra huvuden.
När tuppen gol var det morgon. Inget behov av väckarklocka. Efter sillfrukost kunde jag köra hem för att packa medan barnen lekte kvar med mormor. Perfekt tillfälle att rensa ur lekkammaren utan att ha en hejarklack bredvid som kommenterar vad som INTE får kastas.
Pirrandet har invaderat magen. Nedräkningen har börjat för de sista dagarna i det sommarvackra Österbotten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar