Djur i bur

En hel timme unnade jag mig i morse med yoga och qigong. Skönt att få bort energiblockeringar och styvheten som lagt sig efter flygresan. Yoga är precis som att luckra upp i trädgårdslandet. Vi mår bättre bara näringen slipper fram. Sen jag började yoga har jag "luckrats upp" och blivit 1 cm längre. En betydande skillnad om längden stannat på 158 cm sedan högstadieåldern!?
Döttrarna förstod att sova bort jetlagen. Efter 15 timmars nattsömn respektive 12h vaknade två utvilade osakabor. Vi åt brunch och tog det stillsamt i solskenet ute på trappan. I vår tillfälliga bostad känns det som vi vore "djur i bur". Uteplatsen (3x3 m) är omringad av ett stiligt svart gallerstaket. När döttrarna klättrar på staketet kan jag inte annat än småle, hundar har t.o.m större hage att röra sig i. Döttrarna är nämligen uppvuxna på en 7000 m2 gårdsplan. Jag skulle gärna ha gått fram till grannen, som hade en nyfödd son i sin famn, men konversationen stanna på konnichiwa. Med stora leenden titta vi på varandra. Nu får jag lov att studera in japanska fraser som tangerar ålder, kön och lycka.
Medan vi i hettan traska till affären för att inhandla råvaror till middagen tittade Äldstingen på bilarna. Hur kommer det sig att det bara finns vita, svarta och gråa bilar? Jo, för då får bilägaren ett högre pris för den när den ska säljas, har jag lärt mig. Undras hur japanerna ser på de bilar vi kör med i Finland som finns representerade i regnbågens alla färger?
Det var ett stort fynd att kunna köpa bl.a. shitakesvamp, tofu och vattenkastanj till ett betydligt förmånligare pris än det jag varit van med i Finland. Vill man bestämt ha lax får man räkna med ett kilopris på 13€ medan en vackert röd tonfiskbit kostar en struntsumma.