Tjuvtittande torsdag.Nu har Yngstingen fått en del av sina läromedel. Vem av oss två som var mest nyfiken vet jag inte. Jag har själv fått skapa mitt egna läromedel tillsammans med en underbar kompanjon. Nu sprudlar det i mina energikanaler att få bläddra i ett nytt engelskt material.
En favorit bland lågstadieelever är ordlådan, d.v.s. hitta ord bland ett bokstavspotpurri. Effektiv ordinlärning. Tydligen fixar de japanska 4-åringarna denna pedagogik. Återstår att se...
Yngstingen hittade genast sitt favorittema: fairytail castle. Boken är indelad i 50 temaområden.Läromedlet jag och min partner skapade för årskurs 1-2 är ämnat de svenskspråkiga som lär sig finska. Med läroplanen som utgångspunkt består läroböckerna av 20 temaområden. Tyngdpunkten är muntliga färdigheter och ordkunskap. Ålänningarna använder läromedlet för årskurs 5-6 som studerar B-finska.
Hmm. Det går inte ens att sätta detta engelskspråkiga läromedel (ämnat för 4-åringar) i samma vågskål. Det oaktat att bägge målgrupperna undervisas i sitt andra språk. För en japan är sannolikheten att prata engelska lika liten som att en ålänning pratar finska.
25 böcker med korta meningar och bilder för att understöda den tidiga läsutvecklingen. Perfekta för Äldstingens mognadsnivå.
Blädderblock för att bilda ord och använda som avskrivningsmodell.
Bildkort för att koppla ihop rätt bild med ett ord på tre bokstäver. T.ex. wag, jig, bub, tug, bog, cot, sob, keg...kanske något för vuxeninlärning likväl.I denna takt kommer vår snart 4-åring att vara ikapp sin tre år äldre syster. Hon lufsade på hemma sina första fyra år tillsammans med mamsingen och lillbaby. Därefter följde två år i lekbetonat familjegruppdaghem. All fostran har sina för- och nackdelar. Nu bor vi i Japan och får ta seden dit vi kommer.
Kan inte annat än småflina. Av erfarenhet från det finska skolsystemet får elever i årskurs 1 ingen läxa över helgen. En 4-årig japansk får det däremot nog. Kan inte föreställa mig att de japanska föräldrarna ens skulle plocka upp luren och diskutera saken med läraren.
Varje barn, varje människa har en själ som behöver olika sorters näring för att växa. I det japanska samhället är detta acceptabelt. Jag kan ana mig till finländarnas förhållningssätt, både ur lärar- som föräldraperspektiv.
Vad intressanta och färgglada läromedlen ser ut!! Vad stolt yngstingen måste vara över att få gå i skola hon med precis som storasyster!!
SvaraRaderaJa, en stolt skolväskbärare har jag fått uppleva denna vecka. Hoppas att trenden håller i sig hela skolgången.
SvaraRaderaHur menar du att det japanska samhället accepterar varje människa? De fördommar jag har om japan är att alla ska stöpas i samma form, effektivt. att det inte alls finns utrymme i t.ex. skolan för att man lär in olika eller för att man "behöver" olika saker. Jag är jättenyfiken! :) Vill gärna hör från någon som vet.
SvaraRaderaJa jisses ja, ledigt från skolan (och vuxna från jobbet) över helgen för att återhämta sig borde aboslut va aboligatoriskt!!
SvaraRaderaEtt syftningsfel kan ha upplevts i bloggen. Japanerna accepterar att en 4-åring formas in i skolvärlden och dess tankesätt/hemläxor. Det vad läraren säger är det rätta. (Japanerna har ännu inte anammat den nordiska respektlösheten).
SvaraRaderaI den privata japansk-engelska skolan är målsättningen att alla barn ska få växa till unika medborgare. Varje barn ska stöttas på det sätt det behövs.
I den offentliga skolan blir detta visserligen lite slätstruket. Med grupper om 30 elever blir förhållandet lärare-elev snedvridet. De högljudda syns och de blyga drunknar. Ambitionen är hög, men resurserna låga. De elever som verkligen skulle ha potential att utvecklas ytterligare dras ner i sticksömmen.
Det ständiga behovet av privatlärare är ett sätt att råda bot mot antalet obehöriga lärare och stärka de som stärkas vill.
Det hela låter mycket som i Italien...förutom respektlösheten som är som i Sverige...trist tycker jag!
SvaraRaderaLäxor har de tyvärr både på helger och lov här och det blir värre och värre med åren...min pojke går i trean nu.
Antalet barn i klasserna varierar men runt 25 är väl medel.
Många lärare kan bara sina ämnen och inget om varken pedagogik eller psykologi...
Mycket intressant att jämföra olika länder.