Allt är inte gener

Mind-open måndag.

Regnet har målat naturen idag. Hela dagen har vattendropparna skapat ett skönt meditativt ljud på fönsterblecket. Den vårfräscha doften har stärkts ytterligare. En blandning av luckrad mull, klimpig lera, utslagna blomknoppar, klöveräng och mössöron. Alla har vi fått en välförtjänt vårdusch.

Yngstingens klass har schemalagt yoga tisdagar och torsdagar i skolan. De fiffiga lärarna valde att dra ett extra yogapass idag p.g.a. skyfallet som strandsatte dem på insidan. Vettigt!

Själv fick jag under morgonyogan stå ordentligt länge i huvudstående, med alla dess variationer, för att få igång blodcirkulationen. Alla upp-och-ner vända positioner får mig i form. Mitt låga blodtryck får en extra kick, en stimulansspruta.

Lågtrycket utomhus däremot har en dämpande inverkan på mig. I snigelfart släpade jag in mig till dagens vikariat. Eleverna i Grade 5 fick mig snabbt att bli alert. Glimten i deras ögonvrår är rena rikedomen att få uppleva. De sprudlar av närvaro och livsgnista. Alla har de sina unika gåvor som de bär på. Fascinerad är jag alltid att pussla ihop vem som är tänkaren, observeraren, risktagare o.s.v.

I matematiken är det extra intressant att följa med elevernas olika beteenden. Räknemönster. Vissa räknar försiktigt på fingrarna, andra skriver ner långa uträkningar medan en del kort och gott skriver ner svaret. Alla har de sina sätt. Styrkan är att behålla uträkningen som fungerar. Den mäktigaste är Aha. När eleverna redogör sina matematiska uträkningar inför klassen. Då kan jag se frågetecken förvandlas till utropstecken snabb påföljt med Aha-uttrycket. Oberoende av årkurs är detta ett pedagogiskt smygtrick som alltid fungerar. Man kan komma till samma svar trots olika uträkningssätt. Vi tänker olika och ska så få göra utan att tvingas in i en endaste lösningsmodell.

En lärares "felaktiga"tillmötesgående kan sätta djupa spår för resten av livet. Kan inte annat än misströsta när min kollega inte sjunger p.g.a. att hon i unga år fått höra sin musiklärare kommentera: du kan inte sjunga. För att inte glömma föräldrarmötet när "Kasper" skulle visa mamma sin virkade trekantiga grådaskiga grytlapp. Istället fann han sin namnlapp på en skinandes vit fyrkantig grytlapp. Hmm. Vem gjorde vem en björntjänst? Vems självbild har blockeringar?

Med öppet sinne kommer vi allra längst. När vi kommer till världen har vi en öppen kontakt men genom åren av prägling av föräldrar och andra i vår omgivning kommer vi ofta längre bort från den. Vår intuitiva kraft blir ofta överkörd när vi präglas att duga inför andra.