Spindel- och råttsafari

Sammansvetsade söndag.

Vi är i slutet av september och jag promenerade till tåget i 28 graders värme. Härligt! Min uppmärksamhet väcktes av ett enormt spindelnät. Tack och lov var det en annan spindel som satt fast och inte jag. Inte en tarantella, men en 4 centimeters spindelkropp. Spindelns arbete var värt mödan. Fångsten hade lyckats liksom konstverket som glänste i morgonsolen.

Ashtangan var tuff idag. Vi körde igenom serien nonstop, med endast få justeringar av läraren. Redan vid den tredje solhälsningen gjorde sig mjölksyran påmind. Kroppens balans har rubbats denna vecka. Det var skönt att svettas ut alla toxiner liksom odören från tamiflu-medicinen. Minska spänningar för att blodet ska löpa fritt i ryggraden och hjärnan får den impuls som krävs. Mitt låga blodtryck (82/52) spökar alltid vid introduktionen, för att sedan släppa efter ett antal solhälsningar. Tack och lov är läraren medveten och kollar med mig titt som tätt. Hemma har fåtöljen fått fungera som stötdämpare när det svartnat för ögonen. Pranayama är jag beodrad att inte utföra i min ensamhet.

I väntan vid tågstationen bongade jag in en råtta. Osakas tåg är namngivna i färglinjer. Den rosa linjen står för alla love-hotels längs med banan, röda och lila för venerna, stadens livnäring. (Osaka har 2,5 miljoner invånare, men dagtid trampar 3,7 miljoner omkring i staden). Den gröna linjen tar sig genom många parker. För att komma in till centrala Osaka och yoga tar jag den bruna linjen. Tåget kör genom stadens smutsigaste områden. Endast en grafitimålning har jag observerat samt dagens råtta. Husen längs med tågbanan har många år på nacken och skulle behöva restaurering. Mig stör det inte eftersom mina tågresor fördriver jag med näsan i en bok.

Söndagsmiddag åt vi på en teppanyaki restaurang, 200 meter från vårt hus. Äldstingen tog ensamrätt på risskålen och Yngstingen slukade i sig bläckfiskarna. Jag överlät inälvsfatet åt min älskling (efter en provsmakning). I kunskap om att han under en affärsresa har fått äta grisanus och tjocktarmen, vill jag gärna veta vad jag tuggar i mig. Fyllda auberginer blev en av middagens bästa smakupplevelser även om de hade ostgratinering (laktastabletterna glömdes hemma). I skrivandets stund ser min mage ut att befinna sig i fjärde månaden. Innehållet är dock annat.

Kvällens ära går till grannarna i Finland. De hade ordnat så att fammo och faffa fick se sina barnbarn via Skype. Tack! Döttrarna var i eld och lågor att få återse sina farföräldrar efter tre månaders separation. Min älskling verkade även rörd av att få tala med sina kära öga mot öga.