Tjohejande torsdag.I kväll klev Yngstingen ner i badet med mig. Hon simmade några tag, satte sig upp och frågade: Varför är Pippi glad?
Spontant svarade jag: Pippi trivs med livet.
Analyser har gjorts om Pippi. Astrid Lindgren har fått både ris och ros om världens starkaste superhjältinna. Min egna analys är att Pippi är stabil, trygg och positiv. Trots att hennes mamma är uppe i himlen och pappa befinner sig på Kurrekurreduttaön finns inte en gnutta ängslan i denna rödhåriga tös. Hon oroar sig inte, lever för stunden, litar på sig själv samt förverkligar sina drömmar. Pippi är omgiven av vänner, herr Nilsson och lilla Gubben. Klart att Pippi är glad.
När jag senare öppnade Äldstingens kvällssaga inleddes det på följande sätt;
WHAT WOULD YOU DO IF
ON THE VERY FIRST DAY OF SCHOOL
DINOSAUR WASN´T SMILING HIS
BIG, TOOTHY DINOSAUR SMILE?
Vad gör vi när mungiporna hänger ner till knävecken?
I "dinosauriens" fall är det stöttande om klasskompisarna står bredvid och berättar att skolan är rolig eller att mamma ger en tröstande kram. Vi behöver alla stöd och någon att bolla tankarna med. Kärnan ligger i att vi själva ska plocka fram vårt äkta leende. Le för din egen skull, inte för vännerna, föräldrarna, partnern eller chefen. Ett falskt leende gör att vi sårar oss själva ytterligare. Vi skapar blockeringar som vi är tvungna att ta i tu med senare.
Inte ens glada Pippi är en leende duracelkanin. Hon är i alla fall förståndig och beskyller inte andra för vissnade mungipor. Vi är vår egna lyckosmed.
Bilden är tagen från Mauri Kunnas bok: Suuri Urheilukirja. En bok jag som barn fick av granntanten till födelsedagspresent. En tant som gick rakryggad med flaggan i topp utan att beskylla andra för livets motgångar.
Dagsrapport till pappa:
Äldstingen hade hem fyra klasskamrater på plättfest. Ett tjohejande tjejgäng invaderade huset. Senare cyklade hon tillsammans med grannflickan till lekparken med Mercedesekorterande ponnysvanspappan. Synen var minsann udda. Ett tryggt vakande vuxenöga kan göras på alla tänkbara sätt.
Du har rätt att ingen annan i grunden kan göra oss lyckliga. Vi kan inte utveckla en lycka t.ex i en relation om vi inte är du med vem vi är själv och någorlunda nöjd (lycklig?) med den vi är. Men ibland kan man faktiskt bli sårad pga vad nån annan gör eller inte gör och tom bli olycklig av det.Att våga känna denna negativa känsla borde kunna tolkas positivt. För en relation som har verkliga förutsättningar för en GEMENSAM lycka, en SAMHÖRIGHET vågar även känna av smärtan av sårbarheten. Frågan är väl den om båda parterna har sin egen grundtrygghet, ödmjukhet att bejaka smärtan, mod och vilja att göra något åt den samt att mötas kanske halvvägs. Hälsar Mikaela, ninjornas mamma
SvaraRaderaHej! Jag läser precis en bok om "Pippi power" och så skriver du om Pippi här.......Ha det så bra! Kram Heléne
SvaraRaderaPippi Power -
SvaraRadera7 vägar till kvinnlig kraft
Författaren Gitte Jörgensen har en bra analys:
"En Pippi går sina egna vägar, tar inte livet på djupaste allvar men är ändå sann mot sig själv. Hon är fantasifull och kreativ, och räds inte att ifrågasätta auktoriteter eller säga ifrån när hon tycker att något är fel."