Flygande fredag.Påskhäxorna viker härefter ihop kvasten och tar Finnair till Blåkulla. Enkelt och behändigt. Efter en nio timmars färd var flygpersonalen fortfarande på hugget och poserade servicevänligt innan de traskade vidare mot hotellet. Kanske i hopp om att träffa påskharen tidigt i år? Jag uppskattade att få konversera en stund på finska.
Aldrig tidigare har döttrarna fått besök av en så givmild påskhare. I år rymdes inte alla godsaker i kaffekannan. Läckerheterna kommer att åtnjutas i gott sällskap.Efter en nio månader paus har påskgummorna mycket att ta igen. Någon jetlag hade de inte drabbats av. I stället hade de skrattskov, ett hälsosamt sådant.
Ett kort andningsuppehåll och hjärtstillestånd fick vi dock. Efter att i månader klivit av och på tåget lyckades Yngstingen göra det vi trott var omöjligt. Hennes späda kropp visade sig rymmas i utrymmet mellan tåget och perrongen. Det kändes overkligt att se henne slinka undan och trilla ned allt djupare i fåran. Tack och lov hann den äldste påskkärringen agera och grabba tag i Yngstingen innan huvudet försvann under perrongen. Plötsligt var skrattet långt borta.
En känslosam start på påskhäxornas Japanvisit. Tåginsidenten blev en kraftfull lärdom.
Idag klarade vi oss med blotta förskräckelsen. Nu vet vi att en 3-åring ryms mellan perrongglappet. Som tigermamma kan jag inte alltid vara steget före, än hur gärna jag vill skydda mina älskade ungar.
Oj så otäckt, skönt att det gick bra! Och man kan inte alltid vara steget före hur gärna man än vill! Ha en skön helg Sue!
SvaraRaderaOj vad hemskt! Lyckligtvis klarade ni er undan med blotta förskräckelsen. Världen är full av faror och man önskar som mamma att man kunde förutse och skydda sina små älsklingar från allt ont. Men det kan man inte alltid, tyvärr =( Det jobbiga när något nästan hände är "tänk om" tankarna som man brottas med efteråt... Stor kram till er alla och ha det så väldans kul tillsammans med era vänner<3
SvaraRaderaOj, oj jag får rysningar och hjärtat börjar slå snabbare då jag läser om tågincidenten... Tack ock lov att ni kom undan med blotta förskräckelsen!
SvaraRaderaHoppas ditt öra blivit bra och att du inte fått så många biverkningar av antibiotikan!
Bra med givmild påskhare. ;-)
Ha det bra! Kram
Idag har Yngstingen burits tryggt ombord på tågen i pappas famn eller med ett tryggt handgrepp. Skrämselhickan lärde oss minsann att ta det varsamt i trängseln.
SvaraRaderaUsch, går rysningar längs ryggraden! Håll hårt i varandra!! Kram!!
SvaraRadera