Varm manskind

Tidnings torsdag.

Idag tackade jag NEJ till ett bra arvode för att presentera Finland för japanska högstadielever. Jag hade ett annat VIP-möte; kramkalas mot en varm manskind vid Kansai Airport. Det arvodet kan inte betalas med pengar.









Att komma från den österbottniska landsbygden kan skapa klaustrofobiska trauman att möta hus på hus i miljonstaden Osaka.











Härborta är terrängen kuperad och allt annat än den platta österbottniska slätten.

















Husen har en annan arkitektur...













liksom utelyktorna.


















Tågen går kors och tvärs. Missar man ett tåg kommer alltid ett nytt någon minut senare. Tågen är -Japans fröken Ur-.











När all markutrymme är förbrukat byggs tågrälsen i höjd med hustaken.












I minimalismens land är det mesta smått, bilar för en (1) person är populära.












Vår finländska gäst fick konvertera från höstgarderob till sommarutstyrsel. Med 27 grader är det behagligare att gå barfota i t-skjorta och shorts.

Dessa miniatyrblommor har nyligen slått ut i blom och sprider en fenomenalt underbar arom.







XXL storlekens spindlar och insekter dras även till de doftande buskarna.

















Vårt finländska doftsinne snusade snabbt fram till att det vankades salmiak. Döttrarna får gosa med nya kramdjur...
















och vi får alla läsa rykandes färska svenskspråkiga tidningar.

Nu säger jag tack och godnatt och kryper till kojs med min YOGA och låter skrattmusklerna vila för nya äventyr i morgon.