Höftöppnare

Trogna tisdag.

Det finns inget ont som inte har något gott med sig.

Min kortvariga yogaundervisningen har redan burit frukt. Under fem enstaka tillfällen fick jag en trogen yogaanhängare. Två gånger i veckan undervisar jag denna 41-åriga muslim. En kvinna som vågar göra det hon mår bra av trots religiösa hinder. Även om yoga inte är en religion så förbjuds muslimer att ställa sig på yogamattan.

Vi har utförligt samspråkat och vare sig vilken högre makt vi tror på kan det inte ligga någon synd i att må bra fysiskt som psykiskt. De mantran vi utövar, liksom allt annat hon undervisas i, baseras på en utförlig beskrivning. Allt vi gör i yogan har en bakomliggande förklaring. Fysiskt må det förefalla att vi i töjer på oss i olika vinklar, men det är den bakomliggande verkan som vi vill åstadkomma. Sammanfoga kroppen, tanken och själen till en balanserad helhet.

Under dagens yogalektion låg fokus på höften. Denna vackra kroppsdel som lagrar spänningar och speciellt känslomässig stress. Under en dag sitter, står, går, springer eller cyklar vi. Monotona rörelser för höfterna. Med stela höfter framkallar vi ryggproblem, våra lårmuskler blir spända liksom knäleden. Vår kroppshållning blir lidande. Detta i sin tur leder till att det blir otympligt att böja oss bakåt samt utföra sittande övningar pga de korta lårmusklerna.

För att plocka fram höftens flexibilitet bör vi utöva positioner som öppnar upp och sträcker ut de omringande musklerna och vävnaderna. Således rätas bäckenet ut och vi får mera utrymme till lårbenet. Vi blir mer mobila. Höftens ihopklämda spänningar lättar på trycket och blodtillförseln till magen, vår andra hjärna, tackar och tar emot med lättnad.




Vi föds med endera kortare eller längre höftben, det kan ingen position inverka på. Flexibiliteten är det aldrig för sent att arbeta fram.

När det kommer till höftöppnare ska vi lära oss att släppa taget. Allt det som vi burit omkring på under en lång tid (skam, misstag, skuldkänslor...)
måste lösgöras. Vi måste hitta mod att ta steget ut för att fullt engagera oss.








Genom att regelbundna utföra höftöppnare känner vi oss mindre belastade och undviker att samla på oss onödig stress samt lugnar ner nervsystemet. En lätthetskänsla infinner sig...och trötthet av all spänning som släppt efter en lång lagringstid.

Vin har en tendens att höja standarden ju längre lagringen framskridit. Denna regel rekommenderas inte för höfterna. Ju längre lagringstid av spänningar, desto mer utdragen helningsprocess.



Alla har vi möjlighet att slå ut i fullständig blomning.