Sartorius -vår längsta muskel

Muskel måndag.

Det har varit en motig och kylig (+6) måndag. Snöblandat regn som vält ner från skyn dagen lång, liksom igår. Turligen valde min Älskade att åka till Snowland under lördagens solsken för att forma snöbollar och skrinna med döttrarna. Gladeligen tog Äldstingen sig fram med skridskorna i 1,5 h på en isbanan dekorerad med 1 cm smältvatten.

Dagens tempo på mina hemarbeten förlöpte långsammare än studiehelgens minutschema. Nog fick jag mig en funderare när jag meddelade

min Älskade att jag "printat ut muskler" idag. Tur att han förstår mig utan mer detaljerad
förklaring. Gymmen få sätta lapp på luckan om det gick att få muskler från skrivaren...

Musklerna har fått en helt annan innebörd efter helgens föreläsningar. Att fysiskt stå i en yogaposition har sin utmaning, men den underliggande kunskapen är oändlig. Att ha kännedom om vårt fysiska tillstånd i musklerna, skelettet, ligamenten, nerverna, blodådrorna, cellerna, organen o.s.v. Tillägg den psykiska, energigivande och spirituella inverkan en asana tillför. Då. Först då börjar vi nudda
yogans terapeutiska magi.

Vår australiensiska anatomilärare är rena rama geniet. Hon bemästrar inte bara sitt yrkesområde utan kan relatera kunskapen till sin mångåriga yogaerfarenhet. En kvinna som slagit två flugor i en smäll.

Som pedagog berömmer jag ytterligare anatomilärarens undervisningsmetoder. Det horrorscenario med en lärare som bebblar och förväntar sig att studeranden bara ska gapa och suga in kunskapen. Nej, tack. Det är säkraste

alternativet att informationen fladdrar ut genom andra örat.

Vi har en målarbok som studiebok, en detaljerad anatomibok. Tack vare den är det möjligt att ytterligare få en fördjupa information. Vi har närgånget fingrat på varandras muskler och skelett, men t.ex nerverna är inte lika lättåtkommliga.

Med en tygdocka är det möjligt att fingra och lokalisera fysiskt svåråtkomliga organ.












Muskler kan studeras i asanaperspektiv.













Turligen har vår nykomling till klasskamrat ställt upp med att förevisa sina muskler. Må de då i praktiken vara ceriseröda knästrumpor.

Muskeln som ger anledning till smärta för såväl småbarnsmammor och byggarbetare. Jag har lyckats dra på mig dilemmat från bägge kategorierna.






Vad vore ryggraden utan kotor och diskar?













Grande finale
Inte illa att få provsmaka skelettets innehåll. Yttreskalet kan vi handgripligen känna, men inte inombords. Måhända detta var en sötare variant. Konsistensen lär i alla fall var densamma.