Ta hand om kroppen

Mörbultade måndag.

Kroppen längtar efter yoga, men knät skriker allra högst; Nej. Tålamod är det som behövs. Krämpor kan man inte planera in. Timingen är tyvärr aldrig bra. I helgen ska jag vara fit for fight med långa fartfyllda studiedagar.

Under insparken titulerade "hövdingen" närvaron på följande sätt: you have to come to class even if you got the flu, the stumack sickness, menstruation or a broken leg and don't be late! Ingen av oss 23 studeranden vågade andas efter uttalandet. Är du frånvarande så ryker chansen för att få ett internationellt yogacertificat.

"Hövdingen" är en underbart positiv och kunnig yogi med en ofantlig strålande aura, men konsekvent och perfektionist in i det sista. Han har en bakgrund från taekwondo och sex års rehabilitering efter knäskada. Han har fått lära sig att kroppen inte är en leksak och vill lära andra att inte skada sin kropp. Efter första studiehelgen känner han min kropp bättre än vad jag själv gör. Han visste t.o.m. hur jag ligger och sover om nätterna. Den vanan har fått justering till ryggläge utan kudd. Tur att jag får ta lärdom av honom.

Eftersom jag senaste vecka inte kunde utföra ens en del av mina praktiska hemuppgifter har de hopats till denna vecka. Förutsättningarna är allt annat än goda. Innan lördagmorgon borde jag utföra fem 60-90 minuters yogapass (vinyasa, restoration and hip opener sequense with props samt två valfri ledda yogaklasser). Hmm. Många frågetecken som ska böjas raka under denna vecka. Starten kunde naturligtvis ha inletts lite skonsammare. I morgon får jag inhandla knästöd för att se om yogandet alls kommer att fungera. Glad är jag trots allt att jag i två år fått yoga utan skador.

Mina guldgryn håller mitt humör uppe. Av att se när Yngstingen dricker vindruvsjuice och smackar: This one is delicious. Äldstingen i sin tur har hurtigt tränat att skriva alfabetet och gjorde följande uttalande: Start from the top and go down. En minilärare. Älsklingen lockade mig i soffan för att följa ett besynnerligt spännande formulalopp med en kopp grönt te i handen. Även "hövdingen" fick mig att le brett. I hans mail stod det: I know a good english dictaror in Osaka. Med hans irakiska bakgrund förstod jag mellan raderna att han syftade på en läkare.

Laugh and the world laughs with you.
Cry and you cry alone.


Min rosavän sände häromdagen ett berörande mail. Dagens bild är taget från mailet liksom citatet nedan. Tack!

Kynttilä ei menetä mitään antaessaan tulta toiselle kynttilälle. Pidä kynttilät palavina !