torsdag 2 juli 2009

Hem ljuva hem


I morse klev jag upp och yogade tills svettdropparna pyrde ut från kroppsdelar jag aldrig trott att var utrustade med svettknölar. Skönt att få svettas introvert och inte enbart extrovert p.g.a. den japanska värmen. Yogandet har känts lite konstigt utan matta. Fokus har varit diffust. Utan matta får jag lov att greppa hela rummet. Jag önskar att min yogamentor kan bekräfta om jag upplever sidospår eller om det kan ligga en sanning i fokuseringsdilemmat.

Fastighetsförmedlaren erbjöd sig att köra oss till min japanska skola, vilket jag tacksamt tog emot. Att få 40 minuter extra tid för morgonyoga är inte fy skam.

Idag var det japansk konversation. Tillsammans med studeranden från Indonesien, Kina, Malaysien och Egypten fick jag stolt presentera Finlando wa koko desu och peka på världskartan var mitt hemland ligger. Med en gråhårig duktig lärare gick vi runt i skolan och drillade in: koko wa esukareta (här är hissen), sore wa kyoshitsu (där är klassrummet), are wa uketsuke (där borta är infon). Lärarens energi lyckades inte hålla min hjärna mottaglig mer än 1h. Den återstående tiden fladdrade hans konsekeventa användning av japanska ord in i mitt örat och ut genom det andra.

I rödaste rappet fick vi ta oss till vårt nya hem. 50 meter från huset finns närmaste take-away. En famn full med de ståtligaste vita orchidéerna jag beskådat (1m höga och lika brett omfång) välkomnade oss vid sushistället och klockans tickande glömdes bort för stunden. Denna famn vill jag förmedla vidare till norden och speciellt till min ekovän som har en förkärlek till orchidéer. På stående fot fick jag uttryckligen slänga i mig nio nigirisushi (2,80€). Knappt hann jag svälja sista tuggan innan huset fylldes av japaner. Den ena ville presentera tekniken, den andra plocka in flyttlådorna, den tredje gå igenom kontraktet för internet/kabeltv, den fjärde behövde instrueras om vart IKEA-möblerna skulle inplockas och dessutom fastighetsförmedlaren som hade en lista av praktiska arrangemang att ta del i. När jag kl 16 kunde sitta ner och njuta av min tekopp var hjärnan inte längre en del av min kropp. Utmattad till max.

För döttrarna har denna dag varit julafton. En väntan på att få öppna flyttlådorna och se vilka leksaker som dyker upp. Äldstingens förtjusning nådde klimax när dockan Kajsa hittades längst under i lådan. Kajsa fick genast pyjamasen påklädd. Döttrarna har fungerat som hjälpredor när de med sin pappa monterat ihop sängarna. Knappt så att de hade ro att äta inflyttningsmiddag. Vi firade med färsk tonfisksallad, kokta majskolvar, två sorters vitlöksfrästa svampar och stekt nötkött samt kokt potatis för flickorna. Äntligen kunde vi korka skumpaflaskan och säga Kanpai! (= skål) och beundra bergen som kamouflerades av solnedgången.
Ute på balkongen kunde jag höra hundratals syrsor och blicka upp på månen som dykt upp i kvällsmörkret. Livet leker och jag njuter helhjärtat!

onsdag 1 juli 2009

Teknikens underbara värld

Yngstingen satte sig upp i sängen 8:30. Jag hade tydligen slumrat till efter att min man ställt sig för en ny arbetsdag. Jag vill ha lugn och ro under morgonstunderna, men det blidde inget idag. Med högt tempo och svetten som rann nedför ryggen åt vi frukost och plockade ihop det sista av vårt kappsäcksliv. Fastighetsförmedlaren skulle hämta oss och köra oss till vårt nya hus. Svetten forserade vid laget vi satte oss i hennes VW. Hela natten stod himmelen öppen och lämnade efter sig den varma fukten som tog emot oss denna onsdagmorgon. Solen sken från blå himmel och temperaturen visa +30'.
Ett rappat beigefärgat hus med inslag av melerade kaffebruna tegel mötte oss. En terakottaröd trappuppgång med svartsmidade räcken och gröna svajande exotiska växter. Vi fick minsann ett varmt välkomnande när vi låste upp ytterdörren och klev in. En bastukänsla utan dess like. Först på sen eftermiddag skulle luftkonditioneringsinstallerarna anlända.
Nu har vi återkommit till tekniken för 2009. Vid ytterdörren finns en kamera som videoregistrerad besökarna när vi inte är hemma. Om någon "skummis" ringer på dörren har jag möjlighet att via porttelefonen ta ett fotografi av personen för att dokumentera det till polisen.
Öppet hus var dagens agenda, inte för allmänheten men för servicemännen som levererade kyl/frys och tvättorn. Diskmaskinen rymmer en måltids diskar. En leverantör plockade in tv, micro, riskokare, strykjärn och en eftertraktad dammsugare samt en tre liters vattenkokare. Jag vet inte om dammsugaren är lika liten som vattenkokaren eller vattenkokaren lika stor som dammsugaren. Redan kl 15 anlände fyra stycken muskulösa installerare för att ge oss svalare luft. Min "rosa vän" skulle ha svimmat av beundran när arbetarna höll på i snabbt tempo. Jag fick dokumentera händelsen med kameran och titta på när svetten droppade från deras kroppar.
Vårt hus i Finland som är relativt nytt, 7 år, ligger långt efter med tekniken. Nu finns knappar och apparater överallt. På japanska hiraganatecken förstås. Om rätt knapp trycks in fylls badkaret automatiskt enligt önskad temperatur. Flickorna har möjlighet att trycka på den gula knappen och prata i högtalare till oss i köket. En tredje knapp för önskad vattennivå. Blir vattnet kyligt vintertid så trycks uppvärmingsknappen in istället för att tappa i varmare vatten.
Wc-stolen gjorde oss konfunderade. Var spolar man? En knapp som värmer upp toaringen en annan för att tvätta rumpan och en tredje som siktar vattenstrålarna på underlivet. Oj, vilket bajsprat flickorna ska komma igång med!
Eftersom huset är byggt i två våningar finns en apparat för att kunna kommunicera mellan våningarna. Taklamporna har fjärrkontroller liksom luftkonditioneringsapparaterna. Under kappsäckslivet har vi blivit bekväma med att använda gasspis, nu får vi trycka till på en elspis. Knappar för frityrvärme, önskad grilleffekt i ugnen (som rymmer två batonger) samt temperatur enligt fiskstorlek. Vid dessa tillfällen önskar jag att min man kunde vara närvarande och memorera allt som fastighetsförmedlaren förklarar med skral engelska. Det lär bli lite tryckande hit och dit innan allt fungerar.
Vi återvände för en sista natt till lägenheten eftersom IKEA-möblerna anländer först i morgon liksom flyttsakerna från Finland. Först då öppnas skumpaflaskan!