Tohoku torsdag.

Efterskalv på efterskalv drabbar fortfarande landet ännu en månad efter den fruktansvärda
jordbävnings-tsunami-kärnkraftskatastrofen. Japan, som är i beredskap att möta naturens grymhet, fick för mycket av det onda på en och samma dag att hantera.

Förändringarnas Japan har fört med sig mycket gott.

Ett axplock från vardagens Japan:
-Tokyoborna har lärt sig leva med att förbruka mindre elektricitet.
-Det existerar inte längre en morgon eller kvällsrusning. Tågen är konstant proppfulla.

-Baseballsäsongen har startat något senare. Startskottet inleddes med en tyst minut för de omkomna och saknade efter trippelkatastrofen. Skillnaden är att matcherna spelas dagtid istället för på upplysta arenor kvällstid. Samtliga spelare är utrustade med svarta sorgeband.

-Baseballproffsen, frisörer, massörer, sushikockar etc besöker Sendaiområdet för att muntra upp de utsatta och sprida hopp i deras vardag.

-Min mans företag har sponsorerat stora summor för att ge tak över huvud för universitetsstuderanden.

-Döttrarnas skola, OIS, ordnar penningsinsamling i olika former samt insamling av tusch, lim, kritor, origamipapper... för konstterapi för känslomässigt drabbade barn och ungdomar. Under våren kommer ett flertal jippon att ordnas för att så många som möjligt ska dra sitt strå till stacken för de utsatta i Fukushima.

-Osaka International har inte haft ett lika stort bortfall som t.ex. Tokyo 30% eller materiellt skadade Sendai International. Osaka International erbjuder studieplats för studeranden som inte kan fortsätta sin IB-linje på annan ort i Japan.

-Osaka Internationals äldsta studeranden, high school, inhiberar sin studieresa till Thailand och deltar i stället med att återupprätta Tohokuområdet.

Att jag får uppsöka tre affärer för att inhandla vatten och juice är en bisak till de "hemlösa" katastrofdrabbades vardag.

Japanerna är starka och ur denna katastrof kommer medborgarna att förenas i ett ännu starkare Japan.
En för alla -alla för en.
Knowing in part may make a fine tale, but wisdom comes from seeing the whole picture.
-Ed Young